Husets historia

Nationens första bostadshus – Gamla Huset (GH) – blev klart för inflytt 1958. Idag har nationen förutom Gamla Huset även Nya Huset (NH), som stod klart 1967, och Arkivet. Studentlägenheterna i bostadsområdet Arkivet blev klara för inflytt 2014. Just nu pågår uppbyggnaden av ett fjärde bostadshus som förväntas stå klart år 2023. 

1. Ett hus börjar planeras

De första planerna på att bygga ett eget hus för nationen kommer upp redan 1934. Planerna på denna sportstuga strandas dock ganska snabbt. 1937 får planerna nytt liv då två donationer inkommer till Lunds Nation. Den ena kommer från Gamla Sparbanken i Lund och var på den stora summan 10 000 kronor. Den andra, på 1 000 kr, kommer från apotekare Fredrik Montelin. Dessa pengarna kommer att ligga till grund för att husbygget påbörjas. 

Det är dock inte förrän 1947 som planerna på att bygga studentbostäder åt nationen på riktigt kommer igång. 1947 och 1949 bygger Akademiska föreningen (AF) respektive Värmlands Nation studentbostäder, vilket sätter fart på byggandet av andra studentbostäder. 

2. Riksdagsbeslut understödjer byggnadsverksamheten

1950 beslutar riksdagen att stödja tillkomsten av studentbostadshus genom lån och bidrag till möbleringen av husen. Riksdagens nya beslut frammanar en livlig byggnadsverksamhet bland nationerna och leder till att Lunds Nation år 1954 börjar undersöka planerna på att bygga ett nationshus.

Anledningen till nationens tvekande är framförallt uppfattningen att många nationsmedlemmar redan har hem i staden och därför inte vill flytta hemifrån. Men en enkät som delas ut till nationens 478 medlemmar visar att omkring hälften av medlemmarna vill flytta in i ett nationshus. Högt på listan över önskemål står att bostäderna ska vara enkla, trivsamma, väl isolerade för ljus och ha billiga hyror.

3. Var ska bostaden byggas? 

Riksdagsbeslutet ger visserligen rätt till stödlån, men först gäller det att hitta en tomt som kommunen ställer till förfogande. Det visar sig snart att det finns flera tomter att välja mellan, och då särskilt i stadens utkanter. Till en början lutar det åt en tomt i Tunaområdet. En tid senare erbjuds dock nationen tomt nummer 35 i kvarteret S:t Thomas. Snabbt beslutar nationen sig för att börja bygga på denna tomt 35. 

4. Byggnadskommitté tillsätts 

Den 10 oktober 1955 tillsätts en byggnadskommittè bestående av
・ ordförande professor C. G. Ahlström
・ vice ordförande pol. Mag. Per Sparrin
・ kassör bankdirektör C. G. Regnèll
・ byggnadsförman fil. Mag. Lennart Wedberg
・ vice byggnadsförman jur. stud. Bertil Andersson
・ sekreterare fil. Stud. Ann-Mari Ebenius
・ fil. Lic. C. G. Widstrand
・ sittande kurator pol. Stud. Mårten Hansson.

C. G Widstrand lämnar snart Lund. Strax därefter avgår C. G. Regnèll som kassör, som efterträds av bankdirektör Stig Lundeborg, och Ann-Mari Ebenius som efterträds av fil. Kand. Eva-Lis Forsby. När den sittande kuratorn Mårten Hansson avgår blir han invald som ordinarie ledamot i kommittèn.

Ytterligare några poster byts ut under tidens gång. 

5. Ritningar och första spadtaget

Redan vid första sammanträdet beslutas att man ska ta kontakt med arkitekt SAR Klas Anshelm. Anshelm förklarar sig villig att utföra ritningarna. Efter diskussion mellan byggnadskommittén och arkitekten kommer ritningarna att bestå av två flyglar, en längs St. Tomegatan på 4 våningar och en längs Agardhsgatan på 6 våningar. Ritningen har 84 enkelrum och 16 dubbletter, en gillestuga på taket och 18 garageplatser under gårdsplanen. Byggnadslov erhålls den 12 december 1956. I slutet av april 1956 sänds entreprenadhandlingarna ut till ett antal firmor.

Det första spadtaget tas den 24 juni 1957. Den 27 juni beslutar den Kungl. Bostadsstyrelsen att bevilja nationen ett tilläggslån på 823 500 kr baserat på produktionskostnaden på 1 770 000 kr. Beslutet gör att byggnadskommittén kan andas ut.

6. Fortsatt bygge och inflytt

Trots de statliga lånen, möbleringsbidrag och den tomt som staden generöst ställt till förfogande behöver man ändå skaffa ytterligare likvida medel. Utrustning till köken, gillestugan, biblioteket och garaget måste anskaffas. Generösa bidrag på 40 000 kr och 50 000 kr inkommer till nationen från Malmöhus läns landsting respektive Lunds stad. 

Efter bidragen fortskrider byggandet fortskrider enligt tidsplanerna. Taket på fyrvåningsdelen tillkommer redan i januari 1958. Det andra taket på sexvåningslängan kommer på plats den 7 mars samma år. Efter taken går arbetet lättare, och redan den 1 september kan de första personerna flytta in i fyravåningslängan. Resterande kan flytta in den 1 november. Ovanligt nog blev bygget klart innan det datum som stod på kontraktet, vilket var den 1 december.